Favoritfastigheter hos Norrevo

I höstas fotade jag lite bilder åt fastighetsbolaget Norrevo i Norrköping (med omnejd). Bilderna var tänkta att användas huvudsakligen till några artiklar på deras hemsida, där några av de anställda berättar lite om sin arbetsplats. Fotograferingarna gjordes vid några av deras respektive favoritfastigheter.

Jag tänkte helt enkelt här att jag skulle dela några av de bilderna. Jag har generellt sett varit väldigt dålig på att dela med mig av utförda jobb på sistone. Senaste inlägget här är nästan exakt ett år gammalt vid det här laget

Vi börjar med ekonomichefen Ann-Louise, som hade den otroligt goda smaken att välja kulturkvarteret Hallarna att fotas vid. Jag har själv min ateljé i hallarna, så pendlingsavståndet för mig var här helt perfekt.

Ann-Louise själv pendlar från Gränna, så hon hade lite längre att åka för att kunna ses.

• • • • • • •
Jag fick också träffa fastighetsförvaltaren Malin – bara en liten bit ned för gatan, från min ateljé sett. Det var nämligen de fantastiska lokalerna i teaterhuset hon hade valt ut att ses vid.

Eller ja, snarare i än vid. Uppe på läktarraderna har man en tjusig utsikt över den stora scenen, som kan rama in den man fotar ganska bra. Ett problem med att fota där är bara att det känns som att de flesta bilderna redan är tagna. Jag ville försöka göra något annat än att bara gå på vidvinkel för att visa hur stort det är. Kommer man lite närmre är det ju också lättare att få med det här peppa leendet!

• • • • • • •
Med Erik och Stefan från teknikergruppen följde jag med ut till den rätt så nybyggda friidrottsarenan vid Himmelstalund.

Under hösten fotade jag också massa medarbetarporträtt åt Norrevo, och något jag verkligen slogs av då, var den fantastiska stämningen hos teknikerna. Det var människor som var så himla lätta att ha och göra med. Även fast att många av dem hade rätt mycket att göra under de dagar då vi tog porträtten på dem, kändes det ändå väldigt välkomnande att träffas under de två-tre minuter som det kanske i snitt tog per porträtt.

Samma känsla var det naturligtvis medan vi körde ut till arenan för att ta några bilder. Det tar väl fem minuter att köra, men det kändes som att jag hann lära känna arbetsledaren Stefan mer än vad fem minuter kan erbjuda. Himla öppet och himla trevligt är vad det var.

• • • • • • •
Skolorna är Monicas favoriter bland Norrevos många objekt. Vi möttes upp på en skolgård och försökte få så många bilder gjorda som möjligt innan skolbarnens rast hann börja.

Vi hann med några stycken, i alla fall, innan glada små barn kom ut och undrade vad tusan vi höll på med. Kamerablixtar – ska ni veta – är väldigt spännande grejer visar det sig.

När vuxna kommer och är nyfikna brukar jag ibland låna dem som stativhållare till blixtarna, för att de i alla fall ska befinna sig på rätt sida av kameran. Med barn är det lite mer kaos med i grundreceptet, så här gällde det mest att försöka använda vinklar och skärpedjup för att inte ha med massa extra ansikten i bilderna i onödan.

• • • • • • •
Utanför Kimstad ligger behandlingshemmet Ellen. Där möttes jag upp med Andreas för att kolla lite på tinnar och torn.


Det är ett himla tjusigt hus det där. Även om det kanske var lite i mörkaste laget just den där väldigt mulna och rätt så regntunga höstdagen.

• • • • • • •
Oftast är det ju så att man inte riktigt har någon aning om vad det är för sorts person man ska iväg och träffa när man jobbar med det jag gör. För allt vad jag vet kan det ju vara någon tvär jäkel, eller någon som man inte alls lyckas komma överens med.

Vem som än står för rekryteringen på Norrevo verkar dock ha en riktig känsla för att hitta trevliga och inbjudande personligheter.

Utanför deras eget huvudkontor träffade jag på Marija, en liten stund innan jag skulle iväg med Erik och Stefan ovan.

Förutom att de som jobbar där själva är väldigt trevliga, är också huset i sig himla tjusigt att kika på. Symmetri och tegel är väl helt enkelt två saker som jag tycker funkar väldigt bra ihop.

Och det är ju lätt att fastna när det är så symmetriskt, för det faller sig väldigt naturligt för mig att bara vilja använda den symmetrin som finns för att rama in folk. Därför kände jag att det var läge för mig att tvinga mig själv att göra något annat också.

Ett bra staket att luta sig mot är ju aldrig fel!

Borde jag avsluta med en superkonstig liknelse om att Norrevo definitivt har ett väldigt bra staket – i form av sina anställda – att luta sig mot? Nej, det borde jag nog inte, för det är inte en liknelse jag vet hur jag ska utveckla.

Utvecklingen i sig låter jag nog istället Norrevo själva stå för. De är ju ganska bra på det!

Allt gott!
/N

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: